2016 fortsätter att ta favoritmusiker ifrån oss. Senast i raden att lämna jordelivet är Alan Vega – sångare i inflytelserika protopunkbandet Suicide. 78-åriga Vega dog stillsamt i sömnen under lördagen. Daniel Andersson bjuder nedan på några musikminnen relaterade till Alan Vega.
Loppisfynd
I mitten av 90-talet hittade jag Suicides självbetitlade debut i en fyndback utan för Lidköping. Det konstnärliga och splatterliknande omslaget golvade mig och fyllde mitt tonårs-jag med förväntan. Att hålla i denna skiva utan att ha hört en enda låt är fortfarande en av mina allra största musikupplevelser.
Hemma, vid stereon, öppnades sedan ett nytt musikaliskt universum. Öppningsspåret ”Ghost Rider” fick mig att häpna – Alan Vega och Martin Rev gjorde att mina Stooges-skivor förvandlades till dagismusik. Känslan infinner sig än idag. Och ”Frankie Teardrop” skrämer fortfarande skiten ur mig. Glömmer aldrig när min Puch Dakota stannade mitt i natten på en smal skogsväg i mellersta Västa Götaland medan låtens ångestvrål ekade i huvudet.
Bloggadress
När jag skulle starta min första blogg Gorillan funderade jag länge på en lämplig bloggadress. Det slutade med Suicide-låten ”Shadazz” – ett spår som saknas debutens råa attityd, men New York-känslan går det inte att ta miste på. Musiken är mjuk men samtidigt stenhård. Albumomslaget till återutgivningen av andra albumet, där låten finns med, ger bilden av två personer som lever på gränsen för det tillåtna.
Klubbfavoriter
I mitten av 2000-talet jobbade jag som dj på en sunkig klubb i New York. Jag öppnade varje kväll med Vegas sololåt ”Jukebox Babe” och avslutade med monumentala ”Dream Baby Dream”. Sistnämnda singel har förmodligen funnits med på de flesta blandband som jag spelat in till vänner och intresserade.
På Suicides tredje album A Way Of Life från 1988 finns nyinspelningen ”Jukebox Baby 96”, som också är värd att uppmärksamma. Samma rockabilly-influenser som funnits med från starten – Gene Vincents påverkan är tydlig. En förebild och idol. Avslutningsvis vill jag även tipsa om fina ”Rain Of Ruin” från nämnda skiva.