Göteborgsduon The Embassy har varit verksamma sedan 1999 och deras ankomst innebar en brytningspunkt för svensk musik. Torbjörn Håkansson och Fredrik Lindson omfamnade en varmare ljudbild än många andra band och duon blev ett av de första namnen på skivbolaget Service som grundades 2001. The Embassys debut-EP/singel Sneaky Feelings släpptes samma år (skivtiteln är en blinkning åt Flying Nun-bandet med samma namn).
Debuten innehåller bland annat ”Hurt” – duons första inspelning – som redan från start visar vägen för en ljudbild präglad av ljumma vindar och ljusa sommarnätter. Texterna uttrycker ofta det motsatta. Låten finns även med på debutalbumet Futile Crimes från 2002. En skiva som valdes till årets bästa av Nöjesguiden.
Nu har Håkansson och Lindson återvänt till rampljuset för två spelningar och de planerar även att släppa nytt material. Det är med andra ord på sin plats att lista de bästa The Embassy-låtarna.
25. ”Everything I Ever Wanted” (2013)
De flesta The Embassy-låtar är lätta att ta till sig och ”Everything I Ever Wanted” är inget undantag. Grundstämningen är positiv och gitarrslingan sätter sig omedelbart. Ändå har det stora genombrottet uteblivit, vilket är förvånande, men deras öde påminner en hel del om brittiska The Field Mice. Båda har skrivit fantastiska poplåtar som blivit kultförklarade av ett fåtal.
24. ”Roundkick” (2013)
I likhet med ”Everything I Ever Wanted” är detta spår hämtat från duons senaste album Sweet Sensation. Ljudbilden är klubbig, disco möter house, vilket summerar nämnda skiva på ett bra sätt. Dansant vemod.
23. ”Hurt” (2001)
Trots titeln och den mångbottnade texten är den övergripande känslan positiv; ljudbilden ger vårkänslor, naturen exploderar för att välkomna sommaren. De brasilianska tongångarna förstärker denna atmosfär. Låten är producerad av Björn Olsson och det är ingen hemlighet Olsson har nära till västkustens kobbar och skär – en sinnesstämning som genomsyrar The Embassys musik mer än något annat.
22. ”State’08” (2009)
Detta är en av The Embassys mest medryckande singlar och låten påminner om Stealers Wheels ”Stuck In The Middle With You”. Och denna koppling är bara positiv. Det är möjligt att jag är ensam om denna jämförelse, men vi har alla olika referensramar.
21. ”The Pointer” (2002)
”The Pointer” är The Embassys tredje singel och mötet mellan akustiska gitarrer och elektroniska inslag är bärande för inspelningen. En produktion som ringar in Håkanssons och Lindsons grundfilosofi. New Order är en given referens.
20. ”Livin’ Is Easy” (2013)
Håkansson har beskrivit denna låt som disco. Det är bara att hålla med. Disco på samma sätt som Orange Juice.
19. ”Nightshift” (2013)
”Nightshift” rör sig i grumligare vatten än övriga låtar på denna lista. Jag visualiserar en yacht på grund.
18. ”Flipside Of A Memory” (2004)
”Flipside Of A Memory” gavs bort som privatpressad singel på en fest 2004 (återutgavs på samlingen Life In The Trenches från 2011). Låten är lite ruffigare än vanligt och den twee-inspirerade Nirvana-gitarren rör om i produktionen. Ljudbilder i kollision.
17. ”Time’s Tight” (2005)
Kan redan nu avslöja att Tacking är mitt favoritalbum i The Embassys katalog och det kommer att synas i toppen av denna lista. Jag vet inte om nämnda titel syftar på en seglingsmanöver, men om det stämmer, är skivan det närmsta jag kommit ett båtliv. Hårdpluggade ”Time’s Tight” under studenttiden.
16. ”Tell Me” (2005)
”Tell Me” har ett underbart driv som är genomgående för de flesta låtar på Tacking. The Embassys musik tenderar att beskrivas som synthpop, men i min bok räcker det med POP. Älskar textraden It’s just something in the neighborhood that hurts.
15. ”It’s Always A New Thing” (2003)
Det finns mycket glädje i många av The Embassys låtar. Årterhållsam glädje. Detta är en av dessa låtar.
14. ”International” (2013)
”The International” börjar långsamt och svepande, men övergår i ett transliknande tempo. Håkanssons och Lindsons skivbolag har samma namn som denna titel. Denna låt är talande för duons allt större intresse för dansmusik.
13. ”Call It What You Want” (2002)
”Call It What You Want” avrundar debutalbumet Futile Crimes. Det är mer eller mindre omöjligt att motstå de försiktiga handklappen som hörs i bakgrunden, för att inte prata om det vemodiga pianot som hörs med jämna mellanrum. Har alltid varit svag för loja handkapp. En annan favorit i handklapps-facket är David Bowies ”Hang On To Yourself”.
12. ”It Never Entered My Mind” (2002)
”It Never Entered My Mind” är The Embassys andra singel och skivomslaget gjordes av Studios Rasmus Hägg. Låten blev den fjärde releasen på Service och på konvolutet syns Håkansson och Lindson kasta sig i vattnet från båten The Embassy. Låten ger samma frihetskänsla.
11. ”Information” (2004)
Av någon anledning föredrar jag 2004 års version framför 2005 års albumversion. Ljudbilden är lite svajigare än vanligt, men i övrigt är det mesta sig likt. Lindsons synth ligger som en filt över produktionen. Omslaget är hämtat från Madchester-scenen (en scen som inspirerat duons musik).
10. ”Boxcar” (2002)
Detta är en poplåt med stort P. Det låter tidigt 90-talet, Sarah Records och New Order. När journalisten Hanna Fahl listade de 100 bästa låtarna från 00-talet hamnade ”Boxcar” på åttonde plats.
9. The Great Indoors People” (2002)
Det som gör ”The Great Indoors People” till en av mina absoluta favoriter är den country-liknande solnedsgånginramningen. Drömsk musik skapad i en förlorad arbetarstad. Embassy satte standarden för andra Gbg-band som Tough Alliance och Air France.
8. ”Lurking With A Distance” (2005)
Detta är en av mina absoluta favorittitlar och musiken låter ungefär som titeln avslöjar. Indiepop med spionkaraktär. Och samplingen som inleder låten ger kopplingar till inflytelserika Saint Etienne.
7. ”Related Artist” (2013)
Håkansson och Lindson är inte rädda för att använda oväntade ljudupptagningar – på denna låt hörs en fågel med jämna mellanrum. Detta skapar en lekfull och nyansrik inramning. I likhet med ovanstående låt inleds ”Related Artist” med en sampling. Ett signum som följt med under hela karriären.
6. ”You Tend To Forget” (2009)
The Embassys musik bär spår av många nyanser. Texten och musiken kontrasterar ofta varandra. På denna singel möts afrikanska rytmer, samplingar och en text om att ta sig samman. Addera en latinamerikansk gitarr.
5. ”Stage Persona” (2005)
The Embassy beskrivs ofta som antirock och vinylomslaget till Tacking ger en bra bild av denna beskrivning. Håkansson och Lindson sitter i en eka med blicken mot kameran. Det handlar med största sannolikhet om att luckra upp normer – båda talar exempelvis varmt om discolegenden Sylvester. I videon till ”Stage Persona” får vi följa en joggandes Lindson och det är inte särskilt mycket rock över denna inramning.
4. ”I-D” (2013)
Better die on your feet/Than live on your knees.
3. ”It Pays To Belong” (2005)
Petter samplade The Embassys ”It Pays To Belong” på sin singel ”Goda dagars magi” 2008. Jag vet inte vad som tilltalar Petter, men personligen gillar jag ljudbildens luftighet. Att lyssna på låten är som att sväva. Indiepop är den vanligaste beskrivningen, men det handlar om den lyxiga varianten. Lo-fi är ett skällsord i detta sammanhang.
2. ”Was That All It Was” (2005)
Denna låt gick på repeat under 2005 och duons egna beskrivning är underklassdisco. Oavsett beskrivning är ”Was That All It Was” fulländad pop med ett knäckande beat. I flera intervjuar berättar Håkansson och Lindson att de sällan dansar, men det hindrar dem inte från att tänka i dessa banor.
1. ”Some Indulgence” (2005)
Stönet som hörs i låten sägs tillhöra James Knight. En bortglömd soulsångare från Miami. Detta är bara en av detaljerna som gör denna singel till en av de bästa svenska poplåtar som någonsin spelats in.
Spotify-lista med samtliga låtar.